Category Archives: prinsessansdagbok

Pokerturnering på Livecasino

Jag gillar att spela på livecasinon IRL och tycker även att det är smidigt att köra live streamade kasinospel hemifrån förstås. Första gången jag spelade live på casino befann jag mig på Teneriffa denna fantastiska ö. Var där för att jobba inom Timeshare industrin. Delade lägenhet med en kille, en riktig HE-man som ansåg sig vara Guds gåva till kvinnorna.

En kväll skulle han iväg till Casino för att delta vid en pokerturnering. Jag frågade honom hur länge det brukade hålla på; “till 12-tiden ungefär” svarade The man – Guds gåva till kvinnan.

Sagt och gjort, jag följde med till casinot.

Väl där gick jag och satte mig i baren för att ta en öl. Det kostade en hel del att vara med i turneringen så jag var lite tveksam till att delta – och dessutom var ju jag kvinna och hade svårt att se mig själv vid pokerborden där majoriteten var män. Trodde att jag nog skulle göra mig bäst som kuttersmycke till Guds gåva till kvinnorna. Men hur det nu än var så satt det en man i baren vid ett annat bord. Han satt med ryggen mot mig. Av nån underlig anledning frågade jag honom om han skulle delta vid turneringen. “Yes. And You?” frågade mannen. “No, I don´t think so” sa jag. Då reste sig mannen upp och gick fram till baren för att betala sin öl och med ryggen mot mig sa han; “Why? Fly?” sen lämnade han baren. Under samtalet tittade han inte på mig en enda gång men jag blev inspirerad av hans ord. “Why? Fly!” och beslutade mig för att testa mina vingar vid min första livepoker-turnering någonsin – och löste in mig.

Jag gillade folket som skulle spela. De var coola, avlsappnade. Det fanns ett yngre gäng killar som bröstade sig en aning men annars drog jag slutsatsen att pokerspelande människor är rätt lugna och sansade.

Så satte turneringen igång. Jag höll rätt hårt i slantarna till att börja med. Det verkade som att de flesta gjorde det. Ingen vågade riktigt sätta igång spelet. “Weaklings” kläckte jag ur mig och då tog spelandet fart. Ingen man vill ju vara en vekling inför en kvinna.

De första som åkte ut ur turneringen var det tuffa gänget. Och Guds gåva till kvinnan – åkte ur vid 12-draget precis som han förutspått. Personligen satt jag kvar och vann hand efter hand. Tydligen fanns det publik bakom ryggen på mig för när jag fick in mina monsterhänder och kammade hem potterna så jublade människorna bakom mig.

Den här kvällen kom jag även att bekanta mig med speldjävulen. Vid ett tillfälle sa han; “Spela handen” – det var en värdelös, helt omöjlig hand jag normalt inte skulle ha spelat, en 5,8. Har för mig att de inte ens var i samma färg. Hursomhelst fick jag in en stege och kunde återigen kamma in potten under publikens jubel. Vid klockan tre på natten gick jag all-in med en skithand och slutade som fyra och den första inom pengarna. Gick fram till de andra spelarna och skakade hand, sen gick jag. Dealern ropade efter mig – MONEY!!! Jag var så trött att jag hade glömt vinsten.

Vuxenpoäng

Jag lärde mig tidigt mitt personliga värde då mamma redan tidigt vande sig vid att rulla ut röda mattan framför min spjälsäng; “Jag skulle vakna till en välkomnande atmosfär varje morgon” sa hon. Jag fick även veta att jag tillhör överklassen – en sån där som står över all form av klassindelning. En fin uppfostran således.

Det finns dom som hävdar att jag är galen men det är absolut inte sant. Galna är såna som lever ett helt liv utan att verkligen leva det. Jag kan gå med på att jag kanske är lite crazy i jämförelse med gemene man men jag försökte vara normal en gång och det var denImage result for Vuxenpoäng tråkigaste halvtimmen i hela mitt liv.

Jag fungerar ju si så där på arbetsmarknaden. Mina meriter är lite udda. Jag är duktig på pistolskytte, spela country på gitarr och så är jag en hyfsad pokerspelare – men vad hjälper det i en värld som denna. Men det är som jag alltid har sagt; inte alla är funtade för svensk arbetsmarknad. Var inskriven på arbetsförmedlingen ett tag och de skrev in mig på en massa personlighetsutvecklande kurser. Jag vet inte vad de ville uppnå egentligen. Jag har ett annat problem och det är att jag är en stor beundrare av människor som kan prata om precis ingenting hur länge som helst för det är en talang jag saknar, men när jag frågade arbetsförmedlingen om de möjligen hade en “prata väder och vind-kurs” på sin tablå så stod de sig slätt. Jag menar; här har man gått alla deras personlighetsutvecklande kurser och så blir man överutvecklad och kan inte föra ett vanligt, jävla samtal med en vanlig svensk. Det ÄR ett problem. Tro mig. Jag behöver verkligen lära mig att sänka mig ner på deras nivå av vanliga hederliga floskler och ren gallimatias. Men icke – tack arbetsförmedlingen, tack så jävla mycket.

Vuxenpoäng

Jag vet inte hur jag ligger till när det gäller att kamma hem vuxenpoäng. När jag var liten så konstaterade jag att om “vuxen innebär att lägga band på sig – så vill jag inte bli vuxen”. Kanske därför folk tycker att jag är lite galen. Jag menar att man bara har ett liv och då gäller det att leva det fullt ut.

De flesta har valt att leva villa, bil, barn och hund-versionen av ett vuxenliv och de är förmodligen nöjda med sitt val. Vi i överklassen har dock större visioner än så. Livet är till för att levas. Man ska testa nya saker och våga ta risker. Jag är fattig som en lus måste jag erkänna. Men – i jämförelse med många andra är jag rik. Jag har inte belånat mig till taknocken för att strutta omkring i lånta fjädrar och även om det är snyggare att vara pank i en SUV så är min Golf från 1987 betald. Man får se det positiva i det. Om vuxen är likställt med att inte vara skuldfri under hela sin livstid så har jag låga vuxenpoäng. Jag föredrar att vara pank och fågelfri istället för ägd av banken.

Texas Hold’em

Igår hade jag en intressant dag vid pokerbordet. Jag satt på knappen med ett par i tior och då raisade människan under the gun, och personen efter det, och den personen efter vederbörande. Det var Texas Hold’em Fixed Limit så jag tänkte att jag kunde ju inte förlora så mycket på att raisa även jag, där jag satt på knappen med mitt par i tior – så det gjorde jag. Därefter kom floppens tre kort med en sjua, ett ess och en tia. Samma procedur tog fart igen med fyra raise på varandra. I mitt fall kändes det ganska självklart eftersom jag fått in min triss i tior.

Därefter kom fjärde gatans kort, ytterligare en sjua – och samma vilda raisande vidtog åter vid bordet. Jag hade alltså kåk. Jag utgick ifrån att det vilda raisandet handlade om att personerna före mig hade varsitt ess på hand och följaktligen fått in två par eller liknande. Med andan i halsen ville vi nu se vem vinnaren av den digra potten var efter samma vilda raisande på rivern. Kommer inte ihåg vilket kort som delades ut. Räknade ut att det största hotet mot mig var att någon faktiskt skulle sitta med en fyrtal i sjuor. Så var dock inte fallet och det var jag som kunde kamma hem potten tillslut. 7000 kronor på två minuters Texas Hold’em.

Men, vad hände idag? Jo, det ska jag berätta. Idag spelade det ingen roll hur fina händer jag hade, oavsett så åkte jag på konstanta blåsningar av bad beats. Ingenting hjälpte. Satt jag med ett ess och en kung så blev jag lik förbannat slagen av dåren som vägrade folda sitt ess och en tvåa – för givetvis fick vederbörande in sitt par i tvåor där på rivern och då stod sig ju min kung rätt slätt. Och så var det hela tiden. Alla mina fina händer var dömda att misslyckas så idag förlorade jag 14000 kronor – hela mitt innehav! Dock så vet ju alla som spelar poker att det är inte “pengar”. Spelar man poker förlorar man all respekt för pengars värde.

Nu är jag tillbaka på limits där folk har råd att syna med vilka skitkort som helst – och den nivån är svår att lyfta från. Alla finesser vad gäller poker är dömda att misslyckas på den nivån och man förstår helt enkelt inte hur man ska få folk att slänga sina kassa händer. De vägrar kasta sina ess – även om kickern är två. En normalt funtad individ slänger en sån skithand – men som sagt, på de låga nivåerna finns inga normalt funtade individer. Mig inkluderad.

Att skaffa ett normal jobb är inte aktuellt. Jag har försökt – men det är något allvarligt fel på mig men ingen vill säga vad det är så hur ska jag kunna korrigera min briljanta och karismatiska personlighets eventuella brister då?

Det tär på självförtroendet att inte hitta sin nisch ute i arbetslivet – man duger liksom ingenting till där ute bland alla Svenssons och bror Duktig. Men “int e ja bitter int”. Jag är mammas lilla prinsessa. Mamma älskar mig.

Pokerns språk

Poker är ett språk. Det är få som förstår det. Nu tänkte jag titta lite på termerna och språket – så som jag anser att det fungerar.

Först har vi blindsen. Efter blindsen (mörkarna) har vi positionen som kallas “Under the Gud”. Där sitter den person som kommer att tala först och sätta sin prägel på spelet. Bäst om man vill vara med från den positionen, är att ryta till ordentligt och raisa det första man gör om man anser att handen är spelbar. Om man INTE gör det från den här positionen och spelar med en medioker, ganska svag, hand – så riskerar det att kosta mer än vad det i slutänden smakar att sitta med i den given. Så; om du anser att handen är värd att spela så försök skrämma bort så många som möjligt genom att raisa ordentligt.

Raise, att höja insatsen, betyder “Jag har en kanonbra hand så försvinn om ni inte har något att komma med” Det här fungerar bäst i no limit poker. I limit poker kostar det inte så mycket att syna så det finns det dem som gör – ibland helt utan anledning. I regel är det dem som inte förstått pokerns finesser.

En del synar allt. Detta är så kallade “Callmachines” – urtrista människor. Alla pokerns finesser är dömda till plattfall när man har en eller ett par sådana callmachines vid bordet.

Det är smart att skriva noteringar om spelarna om man spelar poker online. Om man till exempel har en sådan där callmachine vid bordet som dessutom har för vana att folda i det sista varvet, så gör helt enkelt noteringen “Callmachine, fold river”! Det är bra att studera spelarna och kolla in hur de uppför sig vid bordet, vilka händer de spelar och så vidare.

Personligen tycker jag att det är urtrist att spela med människor som inte har några startkrav på sina händer utan lamt synar vid varje giv. Slipper man den typen av såskoppar vid borden så är poker ett fascinerande spel. Har man tålamod kan man dock spela av dem rätt mycket pengar så länge man själv har startkrav på sina egna händer eller tålamod att spela bara på mörkarna med eventuella skithänder.

Den bästa positionen runt bordet är den sista i given, knappen. Därifrån har man kontroll över spelandet och kan även passa på att stjäla en och annan pott.

Slowplaying innebär att man ligger lågt med en vinnande hand så att man inte skrämmer bort folk. Poängen är att man vill ha in så mycket stålar som möjligt i potten, innan man visar upp den vinnande monsterhanden.

Man måste även vara beredd att folda en förlorande hand. Det påstås att man inte är en skicklig pokerspelare förrän man lärt sig folda sina nötter – par i ess – om situationen kräver det. Att vägra ge upp sin hand kostar mer än vad det smakar och moneymanagement – att lära sig hantera sin markerstapel är essentiellt för vinnande poker. Det är ju det som är poängen – att skrapa ihop så mycket pengar som möjligt under ett pokerparti.

Pokern och Gud

Jag har aldrig aspirerat på epitetet “Guds bästa barn” även om mamma höjer mig till skyarna som hennes lilla prinsessa. Hon är allt bra gosig den nu mer gamla damen. Hon har burit mig på händerna genom livet och vad blev det av mig? Pokerspelare på sin höjd.

Det är inom pokern på casinon online som jag kommer som bäst till min rätt. Där briljerar jag, där bollar jag med kungar och drottningar och där går jag all in för det jag tror på.

Jag är ju även djupt troende på Gud. Vet dock inte vad det är för fel på mig. Så fort jag kommer till en Pingstkyrka eller annan frikyrklig kongregation så ska de be för min syndiga själ. Jag vet som sagt inte vad jag gjort för ont. Har kollat mig i spegeln men hittar inga tecken som utmärker mig på något vis – det står inte “syndare” i pannan på mig.

Kan det vara min klädstil som utmärker sig? “Som du är klädd blir du hedd” heter det visst vilket skulle innebära att klär man sig som en hippie från -68 så blir man behandlad som en uteliggare i en församling som höjer värden som “GE och du ska FÅ” i skyarna och har en mer kapitalistisk Gud än vad jag har.

Och – det är ju inte så att jag predikar om min vurm för pokern i predikstolen så det har de fromma minsann ingen aning om. Och HADE de haft de insikterna i mitt pokerspelande – så hade jag bara försvarat mig med att flera av världens skickligaste pokerspelare är kristna, till exempel Daniel Negreanu.

Kanske det är att jag kan ta mig en bärs för att hålla mig vaken under timslånga turneringar? Men det är ju heller ingenting som jag basunerar ut då jag föredrar att hålla den lilla fårskocken i ett fridfullt naivt tillstånd av okunskap eftersom för mycket kunskap tenderar utlösa ett tillstånd av “hela havet stormar” i den lättrörda fårskocken.

Oavsett vad det händer så anser jag att detta med mitt pokerspelande och den eventuella synden och helvetesfärden – är en angelägenhet som berör endast Gud Fader och mig själv. Jag tar ansvar för mina handlingar inför Gud vår Herre. Jag tror inte på en småaktig Gud som inte har tålamod med sina små pokerspelande barn.

Självklart är inte poker för alla. Det finns de som spelar som krattor och hellre borde spela Bingo eller möjligen gå en kurs i knyppling på ABF – istället för att spela bort sina surt förvärvade slantar på poker. De saknar helt enkelt talangen OCH de saknar självinsikten – DET är för jävligt förstås och då kan man förstå att man snackar om speldjävulen. AKTA er för horn-per inom spelbranschen i det stora hela. Han slukar alla som saknar omdöme och självkontroll. SLURP säger det så åker man ner i hans avgrundsdjupa hål av taskig ekonomi och ständigt svikna förhoppningar på storvinster och ekonomisk frihet. Poker och spel ÄR helt enkelt inte för alla. Så är det. Det om detta. Punkt.

Känslomässiga dravel-människor och vikten av att hålla dem på håll

Så har då ytterligare en helg passerat. En helg med pubrunda och svalkande bärs i sommarsolen. Jag vet att det kanske kan tyckas lite okvinnligt – men till tröst kan jag ju säga att det även fanns vin tillgängligt under helgen som passerade. Och så har jag upptäckt att om det är något man inte ska göra när man är bakis så är det att spela poker. En viktig lärdom efter helgen som gått.

Jag har alltid undrat varför det går upp och ner med pokerspelandet. Poker är ett känslomässigt spel i betydelsen att man inte ska spela när känslolivet påminner om hela havet stormar eller om man är minsta lilla deppig. Det här är min egen teori men det är viktigt att man mår bra när man spelar poker. Alternativt behöver man inte “må” så mycket alls utan vara ganska kyligt inställd till saker och ting, d.v.s. cool. Anledningen till att känslorna är viktiga att hålla koll på är att de i högsta grad påverkar hjärnans funktioner. Så är det. Har man inte känslolivet i balans så kommer man heller inte ha intelligensen på topp. Allt hänger ihop så en rejäl fylla med påföljande bakfylla är en dålig grund för seriöst pokerspelande.

Det är säkerligen så med hela livet även om jag kommit fram till detta på grund av mitt pokerspel online. Det är säkert därför jag inte orkar med känslomässigt dravel i det stora hela. Det finns massor med folk som vill uppröra andra människor känslomässigt. Jag har alltid undrat varför men nu gick det upp för mig vad det beror på. De vill manipulera människor. De använder helt enkelt känslorna för att sätta hjärnan ur spel på den de vill manipulera. Frågan är dock hur de kan vara så medvetna om detta eftersom det tagit så lång tid för mig att komma fram till? Det krävdes en bakfylla och en rejält uttunnad markerstapel för att jag skulle förstå det de manipulativa verkar ha full koll på av födsel och ohejdad vana.

Nå, vad har jag då lärt mig av detta? Två saker. Det ena är att ge fullständigt f-n i pokern när jag har ett känsloliv i uppror av olika anledningar och det andra jag har lärt mig är att ha koll på vilka i min omgivning som ägnar sig åt känslomässigt dravel och antingen undvika dem eller se till att hålla mitt känsloliv i schack. Det kan ju även vara intressant att försöka lista ut vad de är ute efter när de vill skapa ett känslomässigt “engagemang” och stänga av hjärnfunktionerna hos den de tagit sikte på.

Jag har nog haft viss förståelse för de här mekanismerna i det vanliga livet också för jag har ju valt bort en lång rad känslomässiga dravel-människor ur mitt liv genom tiderna. Jag har helt enkelt aldrig varit speciellt förtjust i folk som kryper in under skinnet och trippar en på nervsystemet. Nu förstår jag dock att de har ett mål med detta och alltså är det än viktigare att hålla den här typen av känslomässiga parasiter på avstånd.

Känsla kontra logik och dess eviga fiendskap

Angående känslomässiga dravel-människor så tror jag att det finns en hel del människor som ÄR känslostyrda. Mestadels kvinnor kanske. Det behöver inte vara så. Jag har även stött på känslomässiga dravel-karlar, men i normalfallet är det nog mest kvinnor. Det här är en insikt jag fått precis just nu. Jag skulle logga in på ett jobb jag blivit erbjuden online men kände att “nej, vad jobbigt – det ÄR så fruktansvärt rörigt och oorganiserat så jag blir alldeles matt.”

Då insåg jag att känslostyrda människor är oorganiserade och ologiska. Tanken med uppdraget kan vara god men det är så oerhört oorganiserat så man tappar all energi. Och man kan ju inte säga till chefen (en kvinna) “du är oorganiserad och rörig – tanken är god men du presenterar den på ett sätt som gör att man inte förstår någonting”.

Men nu sa jag det i alla fall! Jag antar att min före detta chef kommer att reagera känslomässigt på min kritik – men jag är iallafall nöjd med att den här gången sa jag upp mig själv – istället för att få sparken för att jag är för rak och ärlig.

Vart vill jag komma? Det finns två sorters människor; känslostyrda människor och människor som använder hjärnan och tänker logiskt. Dessa två typer av människor ligger troligtvis i ständig fejd med varandra.

Känslomässiga människor upplever den logiska människotypen som hatisk rent utav. Känslomänniskor vill att deras stackars känslor ska strykas medhårs och världen vara god och mild och inte innehålla några obekväma sanningar what-so-ever. Är man ärlig och kritisk inställd till känslomässiga saker så kommer man att få på moppo av känslomänniskan. Sanning och logik ska läxas upp. Troligtvis är det nått slags känslomässigt försvar. De gillar helt enkelt inte när man presenterar en sanning som petar på deras hjärnor och säger; Vakna! Agera! Fungera!

Men – även om känslomässiga dravel-människor inte är lämpade för roller i ledande positioner så bör det ju finnas nån form av användning även för den typen av individ?

Nej – jag kan inte komma på någon. Och jag förstår att det står i Bibeln: Kvinnor tige i församlingen!

Det märkliga med alltihop är att det uppenbarligen är okänt att dessa två människotyper existerar. Hade man känt till att känslomänniskan inte är ämnad för ledaransvar så hade de aldrig fått såna jobb – och då hade världen sett så mycket bättre ut. Sen som sagt tror jag inte att det är uteslutande kvinnor som är känslostyrda. Jag är till exempel både kvinna och logisk. MEN eftersom jag också är ärlig och petar hål på de illusioner jag stöter på – så är jag hänvisad till ett liv i exil, eller åtminstone utanförskap. Jag är helt enkelt för stor i käften för mitt eget bästa. Detta med att stryka medhårs har helt enkelt aldrig varit min grej. Jag tycker det tar för lång tid. Vill man se förändring och utveckling så är det bara att säga som det är. Det gör ont först men sen genomför de förändringarna jag föreslagit – men vid det laget har jag redan fått sparken vanligtvis.

Hej hej igen bloggen! :)

Hej igen bloggen! Och hej alla fina bloggläsare! Vad har ni haft för er idag? ti hi… Jag har typ varit å shoppat hela dagen med min bästis och hennes ugullga hund, visst e den söt eller va säger ni? Såååå gullig…hihi!

Vi gick och så köpte vi två stycken kaffe latte på Espresso house och vi liksom tyckte att allt va toppen för vi har inte många problem just nu. Asså jag menar lixom… Hur kan de bli bättre va? Solen skiner varje dag och så har NK rea på sommarkollektionen så vi fynda jättemånga fina kläder där som vi kan använda nu hela sommaren… Man får passa på lite medan det varar för snart är ju hösten här igen… Znyft! Men men, man kan inte få allt. Vi kanske drar ner till Barcelona sen också när de andra börjat jobba så vi kan unna oss lite mer lyxliv lixom…hihi, man ska passa på och leva lite också! Asså ni förstår inte huuuur slitsamt det kan va att blogga! Ja har liksom skrivit fem inlägg fyra dagar i rad nu! Jag vet inte hur mycket ni kan om bloggare men de e mycket! Riktigt många blogginlägg för att vara en blogg och jag har ju ett vanligt jobb utöver det också… JA, ni som följt mig vet ju att jag är bloggcoach och coacha andra tjejer som vill bli bättre och utveckla sitt eget skrivande… Asså de är ju så sjuuukt duktiga, mina sötisar, mina små elever. JA försöker lära dom precis allt ja kan och ja är ju lite av expert på bloggande nu när ja hållit på i två år…Asså, ja tror seriöst alltså att ja kan mer om att skriva nu än nån som gått ut hela gymnasiet… Jag ångrar verkligen inte att jag struntade i tredje ring… SÅ värt det att våga satsa. Alla som funderar på det borde våga satsa på sin dröm för det finns inte något som kan hindra en…om man vågar satsa och tror på det och kämpar mycket så är ALLT möjligt! De säger ja till mina bästaste sötisar som jag coachar till å bli bättre bloggare, varje dag!

Nä men asså, ja tror ju att vem som helst kan bli toppbloggare så länge man tror på det, kämpar å anstränger sej. Så länge man brinner för nåt å anstränger sig kan man gå hur långt man vill, med eller utan utbildning! Ni som inte tror mig kan ju fråga mig o kolla på mig, ti hi!!

Asså vet ni va som hände på stan idag eller? Asså de va sååååå sjukt, ja tro ja döööör alltså… Jag och mizzan och hennes supergulliga hund, vet ni vem vi såg? Jo vi såg Ulrik Munter vid Birger Jarlsgatan, han va där med nån tjej typ. Asså ni fattar inte men ja va sååå stort fan av han och hans musik när ja var yngre så de finns liksom inte! Helt galet. Vi våga inte gå fram å hälsa men vi vinkade till han på avstånd!

Nä nu måste ja sluta blogga! Puzzzz, alla älzklingar, ni e bäzt! Kram!

/Princezz

Bloggflöde

För dig som gillar att läsa många olika bloggar och hela tiden är ute efter något nytt att läsa är ett bloggflöde perfekt, då får du kontinuerligt nya tips på bloggar att läsa.